I väntans tider...

G´kväll på er!

Antar att det inte är så många som läser vad jag skriver ...än! Jag har ju inte direkt börjat pusha för sidan, ej heller annonserat ut den på stortavlor i stan men i väntan på lite mer frekvens på inläggen så skriver jag mest för min egen skull nu. Det var någon vecka sedan jag skrev något senast och i ärlighetens namn har jag faktiskt inte haft tid. Har lyckats med att ta en simbassäng över huvudet och koncentrerar mig nu på att inte allt vattnet ska flöda över mig. Det hela är lite märkligt för tidigare i år har jag sagt att jag inte ska ta på mig så många uppgifter men just nu känner till och med jag att det är mycket ...OCH DÅ ÄR DET MYCKET!!!

Nåja, ska inte hålla på och jämra mig över det nu. I väntans tider, ja! Det är såklart guldet jag väntar på och för er som undrar "vilket guld" vill jag be er sluta läsa här för om ni inte förstår att jag menar det allsvenska guldet i fotboll så ...finns det inget hopp för er! Kan inte säga att jag minns det som igår men det var faktiskt hela 16 år sedan jag såg MFF vinna Allsvenskan på Malmö Stadion. Oturslaget den gången var Djurgården som fick stryk med hela 7-3 i en final. En bild som följt mig många år på näthinnan är när Martin Dahlin nickar in 5-1 målet liggandes i luften med världens grymmaste frissa! Det festades en hel del den kvällen och dagen efter var det dags igen - Mif slog Rögle på Isstadion och det var en fruktansvärt kul helg jag upplevde. Synd bara att det ska gå så många år emellan...

Vad har annars hänt då? Jo, jag var och såg genrepet av Fame på Slagthuset igår och ärligt talat hade jag nog uppskattat det mer om jag varit lite piggare. Förbannat svårt att koncentrera sig när man ger sig själv whiplash-skador till följd av små, små tupplurar. I vilket fall som helst var det duktiga artister och de förtjänar all uppskattning men jag tror nog också att publiken hade uppskattat om föreställningen varit något kortare.

Dagens fundering går ut på att försöka ta reda på varför en politiker som säger upp sig från sitt uppdrag får en massa pengar istället för att bli avstängd från A-kassan och få känna på hur det verkliga livet är. Jag har heller aldrig hört talas om en arbetslös politiker eller att t ex ett politiskt parti tvingas säga upp ex antal anställda i sina stabar. Nä, här finns det alltid gott om pengar. Det kanske var politiker jag skulle blivit... Nä, det hade jag inte kunnat leva med!

Ha en skön helg och för att citera en känd polisserie "be careful out there"!